Februari 2006

Stig Hagehed

Foto: Jaan Eidevåg

Stig fick klubbens utmärkelse som Årets löpare 2005. Han har varit verksam i Löparklubben under större delen av klubbens historia. Som den föreningsmänniska han är, har Stig under åren arbetat i styrelsen, i olika kommittéer och arbetsgrupper. Inte minst är han känd för att hålla ihop arbetet vid vätskestationerna under maran och han har en förmåga att få det praktiska arbetet kring tävlingarna att fungera.

Har du alltid idrottat?

Efter att i ungdomen tillhört VAIS (cykelsektionen) från 1953, blev det lite uppehåll i tävlandet/motionerandet till dess att jag var med och startade lasarettets idrottsförening "Sju kronor" 1967.

Vi var ett gäng på jobbet (barnpsyk) som började springa och jag deltog i det första Växjöloppet 1966. På den tiden var starten förlagd till I11:s idrottsfält.

Jag gympade, spelade pingis i Växjökorpen och tävlade i våra lokala terränglopp. Jag tvingades till ett uppehåll med löpandet på grund av skada/förslitning mellan 1979-82.

Men du kunde börja träna igen, hur kom det sig?

Jo, när mina barn (3 flickor) växte upp, så började de med friidrott i IFK Växjö och jag blev ledare för ungdomarna. När flickorna var ute och tränade hakade jag på och försökte träna lite samtidigt jag också. Jag smög igång lite försiktigt och det kändes bra, trots att jag tidigare fått doktorns ord på att det var slutränat för min del.

Med arbetskamrater från Landstingets Ekeborg i Öjaby (jobbade själv på närliggande Alsborg), kunde jag ställa upp i stafetter.

En av de som deltog i stafetterna var Bengt Olsson. Han övertalade mig efter ett tag att gå med i den nybildade klubben Wexiö Roadrunners. Året var 1986 och jag fick verkligen en nytändning. Löparvågen rullade då över hela landet och jag deltog i alla möjliga smålopp och stafetter. Mitt mål var att kunna springa en mil.

Din målsättning att kunna springa en mil, hur gick det med den?

Jag klarade det och sedan följde halvmaror, såsom Växjöloppets långa bana, Holger Danske i Helsningör och Lidingöloppet. Eftersom jag då blivit 50 år, så var mitt Lidingölopp 15 km, men två gånger sprang jag 30 km. Numera blir det 10 km i Lidingöloppet.

Hur har du haft det med skador?

Mitt ena knä har spökat, men efter operation har det gått att springa upp till en halvmara. Jag märker ingen försämring om jag håller mig till denna, eller kortare distanser.

Har du sprungit marathon?

Jojomän jag sprang New York 1992 på tiden 3.49.18 efter en planerad förberedelseperiod på ett år. Året efter var jag med i Stockholm och nådde målet efter 3.47.56. Lite mindre träning det året, men jag hade väl nytta av tidigare års förberedelse.

Hur tränar du?

Jag tränar med inriktning på att minimera skaderisken. När det är barmark blir det två gånger per vecka, lite mindre under vintern. Distansen blir högst en mil, ofta med inslag av fartlek.

Under semesterresor försöker jag alltid att springa, dit jag och Anita (frun) kommer.

Utöver löpträning blir det träning på Friskis & Svettis med styrketräning två gånger i veckan.

Eftersom jag numera springer bantävlingar har det med åren blivit mer fartlek och även mental träning finns med i bilden. Jag springer få tävlingar och inriktar min träning med uppbyggnad inför dessa.

Jag tränar helst på Fyllerydsskogens stigar. Inför ett längre lopp på 15-20 km, börjar jag försiktigt och ökar träningsdistansen efter hand. Ett för mig lämpligt pass kan bestå av: löpning 2 km + gång 1 minut + löpning 2 km och sedan vätska. Efterhand ökar jag på med några ytterligare kilometer tills jag når över en mil.

Du har lyckats bra som kvartsmilare och 800 meterslöpare!

Ja, jag har deltagit i VSM de senaste fyra åren. Jag är väl lite bättre på 800 m än på halva distansen. Rena sprinterdistanserna, 100 m och 200 m försöker jag mig inte på.

Inför ett banlopp värmer jag upp i ca 30 minuter med en sammanlagd löpsträcka på 2 km. Min styrka ligger i min spurt och att jag kan växla tempo under loppets gång. Det är väldigt inspirerande att kunna tävla med andra 65-åringar på samma villkor. Tänk att få möta gamla friidrottare och kanske även kunna besegra dem.

Dina tävlingar 2006?

Jag missade tyvärr VSM inomhus i helgen p.g.a magsjuka. I sommar blir det Växjöloppet och Göteborgsvarvet innan VSM väntar i Söderhamn i augusti. Med stöttning av Anita kan vi båda resa till de orter där mästerskapstävlingarna ligger under sommarmånaderna.

Vad är ditt starkaste löparminne?

New York City Marathon - att komma ner till Manhattan och få springa där under folkets jubel. Man bärs fram och känner ren och skär lycka.

Vi sammanfattar antalet långlopp.

13 Växjölopp långa banan 1970-2002.

13 Växjölopp 10 km 1970-2005.

14 Göteborgsvarv 1992-2005.

10 st övriga halvmaror 1990-2005.

2 Lidingölopp 30 km 1996-1997.

5 Lidingölopp 15 km 1989-1995.

7 Lidingölopp 10 km 1999-2005.